publicerad: 2021  
tygel tygeln tyglar
tygl·ar
substantiv
ty`gel
● vanligen plur. rem(liknande an­ordning) vars ena ände är fäst vid betslet på ett rid­djur och vars andra ände ryttaren håller i handen för att styra djuret
JFR töm
tygelföring; stångtygel; tränstygel
håll stadigt i tyglarna; hon gav hästen lösa tyglar
ge någon fria/lösa tyglar inte hålla efter någon hårtbandets stil är att ge gäst­artisterna fria tyglar
hålla i tyglarna bestämma
hålla någon/något i strama tyglar begränsa någons/någots (handlings)frihethan är en slipad politiker som kan hålla sina koalitions­partner i strama tyglar
belagt sedan 1527; jfr sv. dial. tyl; gemensamt germanskt ord, besläktat med tya, 1tåg 3, töm