publicerad: 2021
uppror
upproret, plural uppror, bestämd plural upproren
upp|ror·et
substantiv
●
(organiserat och inte tillfälligt) angrepp mot statsmakten av någon grupp i samma land vanligen av våldsamt slag, med syfte att störta regeringen el. ändra det politiska systemet
upprorsanda; upprorsförsök; upprorssignal; upprorsstämning
ett uppror (mot någon/något)
ett uppror (mot någon)
ett uppror (mot något)
ett väpnat uppror; göra uppror; regeringen försökte kväsa upproret; upproret slogs brutalt ned
○
äv. försvagat i icke-politiska sammanhang och mindre skala
fadersuppror
hela klassen var i uppror; i tonåren gjorde hon uppror mot föräldrarna
○
äv. bildligt
havet var i uppror
belagt sedan 1524;
av lågtyska upror med samma betydelse, till ror 'rörelse'; besläktat med
2röra!!