SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

upprorsmakare upprors­makaren, plural upprors­makare, bestämd plural upprorsmakarna

upp·rors|­mak·ar·en

substantiv

upp`rorsmakare

● person som an­stiftar upp­ror vanligen sedd från de makthavandes perspektiv

belagt sedan 1734

SO

Alfabetisk lista

  uppror subst.
  upprorisk adj.
  upprorsanda (uppror)
  upprorsförsök (uppror)
  upprorshärd subst.
  upprorsmakare subst.
  upprorsman subst.
  upprorssignal (uppror)
  upprorsstämning (uppror)
  upprusta verb
  upprustning subst.

  Till   alla ordböcker