publicerad: 2021
utlösa
utlöste utlöst, presens utlöser
verb
●
äv. lös förbindelse, se
lösa ut
få (visst system eller skeende) att starta
någon/något utlöser något
någon utlöser något
något utlöser något
brandlarmet utlöses automatiskt; fallskärmen utlöstes aldrig
○
äv. mer abstrakt
utgöra (direkt) anledning till, framkalla viss handling, process eller dylikt
regeringens sparpaket utlöste en våldsam proteststorm; stress kan utlösa migrän
○
ibland äv. (ofta bildligt)
göra aktiv, realisera
han utlöste sin fallskärm på 10 miljoner
belagt sedan 1841
utlösautlösande, utlösning