publicerad: 2021  
behöva behövde behövt, presens behöver
be·höv·er
verb
behö´va
1 ha behov av någon/något, med­vetet el. omedvetet
SE behov JFR behövas
någon behöver (någon/något/verb)
någon behöver (någon)
någon behöver (något)
någon behöver (verb)
han behövde mer pengar; barn behöver nio timmars sömn; växtligheten behövde regn; pappa, jag behöver kissa!
äv. i konstruktion med annat verb ha behov av att
huset behövde repareras; hon behövde vila upp sig
belagt sedan 1451–52 (Vadstena Kloster-Reglor); fornsvenska behöva; av lågtyska behöven med samma betydelse; jfr ur­sprung till behov
2 sär­skilt i nekande el. frågande ut­tryck vara tvungen att ut­föra viss handling eller dylikt
någon behöver verb
du behöver inte komma om du inte vill; hon behövde aldrig ångra sitt val; jag behöver väl inte truga?
äv. om icke-levande före­teelse, i ut­tryck för nöd­vändig följd och dylikt
det är synd att inte alla kan vara med på mötet, men det behöver kan­ske inte betyda så mycket
belagt sedan början av 1500-talet Nya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikorna