publicerad: 2021
blixtra
blixtrade blixtrat
verb
1
vanligen opersonlig konstruktion
förekomma blixtar
SE
blixt 1
det blixtrar
det åskade och blixtrade hela natten
belagt sedan 1649
2
avge kortvarigt och starkt ljus direkt el. reflekterat
någon/något blixtrar
någon blixtrar
något blixtrar
sabeln blixtrade i hugget
○
spec. vid fotografering
fotograferna knäppte och blixtrade
○
äv. bildligt
hennes ögon blixtrade av raseri
belagt sedan ca 1750
blixtrablixtrande