publicerad: 2021  
dränka dränkte dränkt, presens dränker
verb
dränk`a
● döda genom kvävning i vatten
någon dränker någon/något (i/med/under något)
någon dränker någon (i något)
någon dränker någon (med något)
någon dränker någon (under något)
någon dränker något (i något)
någon dränker något (med något)
någon dränker något (under något)
någon dränker in något (i/med något)
någon dränker in något (i något)
någon dränker in något (med något)
dränka katt­ungar
○ äv. ibland med partikel, sär­skiltin få att över­svämmas eller genomträngas av vätska
dränka in trasan i bensin; fåglarnas vingar har dränkts i oljan; åkrarna dränktes under vatten
○ äv. bildligt
musiken dränktes i oväsendet; han dränkte sina sorger i sprit
○ spec. om att ge någon (allt­för) stora mängder av något
hon dränkte redaktionen med noveller
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska dränkia; gemensamt germanskt ord, urspr. 'komma någon att dricka'; besläktat med 3dricka, drunkna
dränkadränkande, dränkning
dränka sig