publicerad: 2021  
dressyr dressyren dressyrer
dress·yr·en
substantiv
dressy´r
● metodisk inträning av viss färdighet hos djur
fältdressyr; hunddressyr
dressyr (av någon/något)
dressyr (av någon)
dressyr (av något)
dressyr av polis­hundar
○ äv. om mot­svarande tävlingsgren
dressyrnummer; dressyrprov
de svenska ryttarna hade fram­gång i dressyr och hoppning
belagt sedan 1822; av tyska Dressur med samma betydelse; jfr ur­sprung till dressera