publicerad: 2021  
förgrymma förgrymmade förgrymmat
verb
förgrymm´a
● vanligen pass. el. perfekt particip göra mycket arg
någon förgrymmas
någon är förgrymmad
han var förgrymmad över deras lik­giltighet
belagt sedan 1882; till äldre sv. förgrymma sig 'bli vred'; av tyska sich vergrimmen med samma betydelse; jfr ur­sprung till grym
förgrymmaförgrymmelse