publicerad: 2021  
förstumma förstummade förstummat
verb
förstumm´a
● vanligen pass. el. perfekt particip göra stum av förvåning el. upp­rörda känslor
någon förstummas
någon är förstummad
man förstummas av hans fräckhet
belagt sedan 1716
förstummaförstummande, förstumning