publicerad: 2021  
fait accompli ingen böjning, neutrum
fait ac·compli
substantiv
[fätakåmpli´]
● (nytt) sak­läge som inte kan resoneras bort och inte är lätt att omintet­göra
stor­makten besatte snabbt om­rådet och ställde där­med grannstaterna in­för ett fait accompli
belagt sedan 1881; av franska fait accompli med samma betydelse; jfr ur­sprung till faktum, komplett