publicerad: 2021  
1framåt
fram|­åt
adverb
fram´åt
● i den naturliga riktningen så­som den bestäms av rörelse­förmågan, av den naturliga fram­sidan hos någon/något etc.
MOTSATS bakåt JFR fram 3
framåtböjd; framåtlutad
fram­åt marsch!; luta sig fram­åt; stå med tårna fram­åt
○ äv. bildligt, spec. mot fram­tiden
ett stycke fram­åt i tiden; vi måste glömma det tråkiga som har hänt och se fram­åt
○ spec. äv. med ut­veckling mot bättre vill­kor
framåtsträvande
har världen gått fram­åt sedan antiken?; ut­vecklingen går stadigt fram­åt
○ spec. äv. (i sport­språk) i offensivt av­seende
laget är för tunt fram­åt
○ äv. med an­givande av bortre tids­gräns
de ska bo här (i) ett år fram­åt
ett fall fram­åt se fall
belagt sedan slutet av 1400-talet (H[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckare); fornsvenska fram at
2framåt
fram|­åt
preposition
fram´åt
● i den naturliga riktningen längs något
gå fram­åt vägen; han gick sakta fram­åt mittgången
○ äv. i fråga om tidsförhållanden
hon skulle ringa fram­åt kvällen; de sov lugnt till fram­åt morgonen; fram­åt slutet av veckan
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst); fornsvenska fram at
3framåt ingen böjning
fram|­åt
adjektiv
fram´åt
● som energiskt tar initiativ
JFR driven 2
han har all­tid varit fram­åt, så han passar säkert som försäljare
belagt sedan 1950; se ur­sprung till 1framåt