publicerad: 2021
ingripa
ingrep ingripit, presens ingriper
verb
●
äv. lös förbindelse, se
gripa in
aktivt blanda sig in i händelseförlopp eller dylikt
JFR
inskrida
någon ingriper (i något)
någon ingriper (mot någon/något)
någon ingriper (mot någon)
någon ingriper (mot något)
när folkmassan började kasta sten ingrep polisen
○
äv. fortlöpande
utöva påverkan
konsten måste ingripa i livet
belagt sedan 1820
ingripaingripande, ingrepp