publicerad: 2021  
inkomma inkom inkommit inkommen inkomna, presens inkommer
verb
in`komma
● ofta lös förbindelse, se komma in komma fram till av­sedd mot­tagare; om försända före­mål av olika slag
något inkommer
en skrivelse har in­kommit; ett parti soffor har just in­kommit
○ äv. med konstruktions­växling (om av­sändaren) skicka in något
någon inkommer med något (till någon/något)
någon inkommer med något (till någon)
någon inkommer med något (till något)
in­komma med en skrivelse till skatte­myndigheten
belagt sedan 1346 (öppet brev utfärdat i Skänninge av Karl Magnusson med kvitto på betalning för gods (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska inkoma
inkommainkommande