publicerad: 2021  
hantering hanteringen hanteringar
hant·er·ing·en
substantiv
hante´ring
1 ofta i sammansättn. (konkret) verksamhet av produktiv karaktär; spec. om närings­gren
bergshantering; järnhantering
○ äv. om mer till­fällig syssla, ibland av betänklig karaktär
tomt­jobbarnas skumma hantering
○ äv. ut­vidgat
krigets grymma hantering
belagt sedan 1635
2 det att hantera något
SYN. behandling 1
konflikthantering; kontanthantering; krishantering; sophantering; stresshantering
hantering (av någon/något)
hantering (av någon)
hantering (av något)
hanteringen av av­fallet tycks vara ett nästan olösligt problem
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska hantering