publicerad: 2021  
jobb jobbet, plural jobb, bestämd plural jobben
jobb·et
substantiv
[jåb´]
1 något var­dagligt stadig­varande syssel­sättning som ger försörjning och som vanligen är nöd­vändig och till­räcklig för det
JFR anställning, arbete 1
(på) jobbet jobb (som någon)
ett väl­betalt jobb; söka jobb; byta jobb; mista jobbet; ta ledigt från jobbet; han har fått jobb på ett data­företag; arbets­förmedlingen kräver att man tar an­visat jobb
○ äv. om möjlighet till så­dan syssel­sättning
alla parti­ledare lovade att de skulle arbeta för att trygga jobben i regionen; den nya fabriken kommer att ge jobb åt 50 personer
○ äv. konkret arbetsplats
hon har varit på jobbet hela dagen
belagt sedan 1898; av engelska job 'arbete; affär, transaktion'; av ovisst urspr.
2 något var­dagligt verksamhet som kräver viss an­strängning
JFR arbete 2
jobb (med/på något/att+verb)
jobb (med något)
jobb (med att+verb)
jobb (på något)
jobb (på att+verb)
ett hårt jobb; ett styvt jobb; de lade ner mycket jobb på att för­bereda julfesten
○ äv. om (kvaliteten på) resultatet av verksamheten
lägenheten är som ny – de har gjort ett fint jobb
belagt sedan 1875