publicerad: 2021  
kåda kådan kådor
kåd·an
substantiv
kå`da
● klibbig vätska från vissa träd (sär­skilt barr­träd), som efter stelnande bildar en gummi­liknande massa
kåddoft; kådrik; grankåda
det luktade friskt av trä och kåda
belagt sedan mitten av 1400-talet (Konung Christoffers Landslag); fornsvenska kwaþa, kadha; nord. ord, besläktat med kitt