publicerad: 2021  
kanalje kanaljen kanaljer
kan·alj·en
substantiv
kanal´je
● skurk­aktig eller lymmel­aktig person
JFR lymmel, skälm, slyngel
den kanaljen har lurat oss
○ ibland med an­tydan om (mot­villig) beundran eller dylikt
en klipsk kanalje som förstår att ordna det för sig
belagt sedan 1652; av ita. canaglia 'pöbel; rackare', eg. 'en hop hundar'; till lat. can´is 'hund'