publicerad: 2021  
knyte knytet knyten
knyt·et
substantiv
kny`te
mindre börda som är in­bäddad i tyg­stycke eller dylikt
JFR bylte
han hade sina få ägo­delar i ett knyte
ibland äv. litet barn
ett skrikande knyte; där bland alla säng­kläder låg ett litet knyte och sov
äv. om bak­verk med fyllning
degknyte; äppelknyte
små knyten med ricotta och sol­torkad tomat
belagt sedan 1563; till knyta