SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

kyp kypen kypar

kyp·en

substantiv

● färgbad

kypfärgning

○ äv. färg­kar

belagt sedan 1756; av lågtyska küpe, kupe 'tunna; balja'; jfr ur­sprung till kypare

SO

Alfabetisk lista

  kyniker subst.
  kynisk adj.
  kynne subst.
  kynolog subst.
  kynologi subst.
  kyp subst.
  kypare subst.
  kypert subst.
  kypertbindning (kypert)
  kypfärgning (kyp)
  kyrass subst.

  Till   alla ordböcker