publicerad: 2021  
lekman lekmannen lekmän, bestämd plural lekmännen
lek|­mann·en
substantiv
le`kman
● person som har vissa all­männa kunskaper men inte är fackutbildad på visst om­råde
lekmannarepresentant
även en lek­man kunde se att skadan var livs­hotande; i skol­styrelsen sitter både lek­män och skolfolk
○ spec. församlings­medlem som inte är präst­vigd men som som än­då (ofta) full­gör vissa kyrkliga funktioner
lekmannabegravning; lekmannadop; lekmannapredikant
präster och lek­män
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska lekman; av lågtyska lekmann med samma betydelse; för­ledet av medeltidslat. lai´cus 'oinvigd; olärd'