publicerad: 2021  
måndag mån­dagen mån­dagar
mån|­dag·en
substantiv
mån´dag
● veckans första arbets­dag i formella samman­hang nu­mera första vecko­dag
måndagsmorgon; måndagsnummer
i måndags (på) måndag
(på/under) måndagen
(på) måndagen
(under) måndagen
(om/på) måndagarna
(om) måndagarna
(på) måndagarna
på mån­dag börjar den nya terminen; affären har öppet mån­dag–fre­dag 10–18
○ ibland med bi­betydelse av olust, trötthet och dylikt
måndagsexemplar; måndagsångest
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Westmanna-Lagen); fornsvenska manadagher; gemensamt germanskt ord; efter lat. di´es Lu´næ 'månens dag'
Det är mån­dag morgon och mitt huvud känns så tungt.
Povel Ramel, inlednings­raden till The Gräs­änkling Blues (1951)