publicerad: 2021
mastodont
mastodonten mastodonter
mast·odont·en
substantiv
●
(typ av) utdött elefantdjur med betar i både underkäken och överkäken hos tidiga former
○
vanligen bildligt (särskilt i sammansättn.)
väldig företeelse
belagt sedan 1821;
till grek. mastos´ 'spene' och odont- 'tand-' (efter de spenlika knölarna på djurets kindtänder); jfr ursprung till
odontolog