publicerad: 2021  
menig menigt meniga
men·ig
adjektiv
me`nig
1 i vissa ut­tryck som till­hör folkets breda lager i mots. till överhetspersoner, över­klass och dylikt
menige man se man
belagt sedan ca 1350 (Konung Magnus Erikssons Stadslag); fornsvenska menogher 'menig; all­män'; av lågtyska mene 'all­män; vanlig'; besläktat med allmän, 1gemen!!
2 som inte har befäls­grad om soldat
äv. substantiverat
befäl för sig, meniga för sig
belagt sedan 1889