publicerad: 2021  
mistel misteln mistlar
mistl·ar
substantiv
mis`tel
en vinter­grön busk­växt med smala, mot­satta blad och med förment lycko­bringande kraft
han kysste henne under misteln; misteln är Västman­lands landskaps­blomma
äv. om när­besläktade arter
mistelsläktet; mistelväxt
belagt sedan 1637; bildn. till ett germ. ord för gödsel, som åter­finns i tyska Mist 'gödsel' (mistelfröna sprids genom fågelexkrementer)
Bära mistel. Titel på roman av Sara Lidman (1960)