publicerad: 2021  
omvändning om­vändningen om­vändningar
om|­vänd·ning·en
substantiv
[åm`-]
1 spegelvändning av stigande ton­steg till fallande och tvärt­om i en melodi
JFR inversion 1
om­vändning ut­nyttjas i bl.a. kanon, fuga och tolvtons­musik
belagt sedan 1794
2 det att låta an­tagande och på­stående byta plats i en matematisk el. logisk sats, som då fort­farande ska gälla
omvändningen (av/till något)
omvändningen (av något)
omvändningen (till något)
○ äv. om den så­lunda formulerade satsen
om­vändningen till Pythagoras sats gäller; alla svenskar är européer men om­vändningen gäller inte
belagt sedan 1836