SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

ordinand ordinanden ordinander

ord·in·and·en

substantiv

ordinan´d

● ålderdomligt person som (snart) ska vigas till kyrkligt ämbete

belagt sedan 1685; till ordinera

SO

Alfabetisk lista

  ordgeografi subst.
  ordgrupp (grupp)
  ordgåta (gåta)
  ordhållig adj.
  ordhållig (ord)
  ordinand subst.
  ordinarie adj.
  ordinata subst.
  ordination subst.
  ordinationsakt (ordination)
  ordinatör subst.

  Till   alla ordböcker