publicerad: 2021  
pingst pingsten pingstar; obestämd form singular genitiv pingstas i ett uttr.
pingst·en
substantiv
● en stor kyrklig hög­tid som firas (i maj eller juni) till minne av det till­fälle när apostlarna enligt Bibelns berättelse upp­fylldes av helig ande
pingstbrud; pingsthelg
(på/under) pingsten
(på) pingsten
(under) pingsten
(i) pingstas
pingst, hän­ryckningens tid; många unga par gifte sig under pingsten
annan­dag pingst dagen efter pingst­dagennu­mera ej helg­dag
belagt sedan slutet av 1200-talet (i sammansättn. -dag; (Westgöta-Lagen)) fornsvenska pinxte, pinxta; ur grek. pentekoste´ 'den fem­tionde (dagen efter påsk)'