publicerad: 2021  
polityr polityren polityrer
pol·it·yr·en
substantiv
polity´r
● glans(slipning)
ge byrån polityr
○ äv. om poler­medel (ofta av cellulosa­nitrat) för trä­ytor
shellackpolityr
○ äv. bildligt yttre förfining
han är trevlig och charm­full men saknar polityr
belagt sedan ca 1705; av lat. politu´ra med samma betydelse, till poli´re 'polera'; jfr ur­sprung till polera