publicerad: 2021  
presens plural presens, neutrum
pre·sens
substantiv
pre´sens
● ett tempus (eller en verbform) som primärt ut­trycker nu­tid
presensform; presensändelse
"jaga" heter i presens "jagar"; han talade om sin mor i presens fast­än hon var död
historiskt presens presens som an­vänds (som stil­medel) för att skildra händelser i det förflutna
belagt sedan 1703; av lat. præ´sens 'när­varande; presens', till præess´e 'vara när­varande'; jfr ur­sprung till 1present!!, 2present!!