publicerad: 2021  
punch ingen böjning, utrum
substantiv
[pan´ç] el. [pan´tç]
● slag­kraft (i boxning)
○ äv. (boxnings)slag av viss typ
hans fruktade punch
belagt sedan 1921; av engelska punch med samma betydelse, till punch 'sticka; slå (med knyt­näven)'