publicerad: 2021  
röntga röntgade röntgat
verb
rön`tga
● under­söka genom att belysa med genom­trängande strålning för registrering av inre (osynliga) delar av något, särsk. människo­kropp, för diagnos
SE röntgen 1
någon röntgar någon/något
någon röntgar någon
någon röntgar något
röntga bröstet; läkaren an­såg att hon borde röntgas
○ äv. med konstruktions­växling låta röntgenundersöka
han ska röntga lungorna i morgon
○ äv. i fråga om genom­lysning av före­mål
han lät röntga köl­bultarna innan han köpte den gamla båten
belagt sedan 1913; till röntgen
röntgaröntgning, röntgen
röntga sig