publicerad: 2021  
stare staren starar
star·en
substantiv
sta`re
1 en smal­näbbad, spetsvingad tätting med kort stjärt och metall­skimrande fjäder­dräkt i blått, grönt och violett
starflock; starholk
en stor flock livliga och hög­ljudda, visslande, smackande, knäppande starar; staren har ett rikt register av härm­läten
○ äv. om när­besläktade arter
starsläktet; rosenstare
svart stare
belagt sedan y. fornsv.; fornsvenska stare (som till­namn); gemensamt germanskt ord, besläktat med lat. stur´nus 'stare'
2 var­dagligt starbåt
belagt sedan 1943; se ur­sprung till starbåt
Men leende spejade Fridolin
mellan lack­viol och balsamin:
"Vad bry vi oss om tsaren?
Se staren, se staren!" Erik Axel Karlfeldt, I marsvind (i Flora och Bellona, 1918); med an­spelning på störtandet av den ryske tsaren och med försvar för rätten att vända storpolitiken ryggen och glädjas t.ex. åt naturen