publicerad: 2021  
skolka skolkade skolkat
verb
[skål`-]
● var­dagligt ute­bli från obligatorisk skolundervisning utan giltig an­ledning
skolkare
någon skolkar (från något)
han hade inte läst på till fysik­provet och bestämde sig för att skolka
○ äv. något ut­vidgat
skolka från jobbet; skolka från träningen
belagt sedan 1621; sv. dial. skulka, skolka; av lågtyska schulken med samma betydelse
skolkaskolkande, skolkning, skolk