publicerad: 2021  
krönika krönikan krönikor
krön·ik·an
substantiv
krö´nika
historisk berättande fram­ställning i tids­följd och vanligen utan an­språk på djupare beskrivning el. förklaring
JFR annaler
krönikeskrivare; bygdekrönika; rimkrönika
en krönika (om/över någon/något/sats)
en krönika (om någon)
en krönika (om något)
en krönika (om sats)
en krönika (över någon)
en krönika (över något)
en krönika (över sats)
äv. berättande fram­ställning i tids­följd
skvallerkrönika; släktkrönika
de personliga minnenas krönika; krönikan från en resa
spec. över­sikt (i press eller eter­medier) över viktiga aktuella händelser
dagskrönika; konstkrönika
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska krönik, krönika; ur grek. khronika´ (bibli´a), bildn. till khron´os 'tid'; jfr ur­sprung till kronisk, kronologi