publicerad: 2021  
sluddra sluddrade sluddrat
verb
sludd`ra
● tala otydligt på grund av dålig artikulation
någon sluddrar (om någon/något/sats)
någon sluddrar (om någon)
någon sluddrar (om något)
någon sluddrar (om sats)
gråten gjorde att hon sluddrade
○ äv. med konstruktions­växling i presens particip
något är sluddrande
han hade druckit för mycket och talade med sluddrande röst
belagt sedan 1712; sv. dial. sluddra; trol. av lågtyska sludern 'pladdra'; trol. ljud­härmande
sluddrasluddrande, sludder