publicerad: 2021  
praktik praktiken
prakt·ik·en
substantiv
prakti´k
1 praktisk övning i ett yrke som man vanligen håller på att lära sig el. förkovra sig i
praktikjobb; praktikplats; praktikvecka; praktisera; sommarpraktik; yrkespraktik
(i) praktiken
göra praktik; i kursen in­går tre veckors praktik
○ äv. yrkeserfarenhet
han har 10 års praktik
○ äv. praktisk tillämpning
om­sätta planerna i praktiken; en hypotes som måste prövas i praktiken
i praktiken så gott somvad som skulle stå i propositionen var i praktiken redan av­gjort
belagt sedan 1734; via tyska, franska av medeltidslat. prac´tica 'utövning'; till praktisk
2 yrkesutövning särsk. av läkare el. advokat
läkarpraktik; praktisera; privatpraktik
han har två års praktik på ett advokat­kontor
○ ofta äv. om mot­svarande kontor el. mot­tagning
hon öppnade en praktik nära centrum
belagt sedan 1642