SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 sonson sonsonen sonsöner son|son·en substantiv [så`n-] ● son till (viss persons) son någons sonson sonson till någon han är sonson till NN belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska sonar son SO Alfabetisk lista sonnamn subst. sonor adj. sonorant subst. sonoritet subst. sonoritet (sonor) sonson subst. sop subst. 1sopa verb 2sopa subst. sopa till verb sopare subst. Till alla ordböcker