publicerad: 2021
samtal
samtalet, plural samtal, bestämd plural samtalen
sam|tal·et
substantiv
●
muntligt utbyte av synpunkter eller upplysningar vanligen på relativt informellt sätt
samtalspartner; bordssamtal
ett lågmält samtal; ett privat samtal; ett enskilt samtal; föra ett samtal
ett samtal (mellan några) (om någon/något/att+verb/sats)
ett samtal (mellan några) (om någon)
ett samtal (mellan några) (om något)
ett samtal (mellan några) (om sats)
ett samtal (mellan några) (om att+verb)
ett samtal (med någon) (om någon/något/att+verb/sats)
ett samtal (med någon) (om någon)
ett samtal (med någon) (om något)
ett samtal (med någon) (om sats)
ett samtal (med någon) (om att+verb)
samtalet flöt trögt; ett samtal om de stora livsfrågorna
○
spec. om konversation med visst, särskilt terapeutiskt, syfte
många anser att samtal hjälper bättre än psykofarmaka
○
spec. äv. om mer formellt utbyte av synpunkter eller dylikt
på säkerhetskonferensen fördes flera samtal på toppnivå; han kallades till ett samtal med chefen
○
äv. om (offentlig) debatt som är mer utsträckt i tiden
det offentliga samtalet
○
äv. om (tillfälligt upprättad) förbindelse per telefon, vanligen utan tonvikt på åsiktsutbyte etc.
mobilsamtal; telefonsamtal
ta emot ett samtal; avsluta ett samtal; samtalet bröts; han fick ta emot ett ilsket samtal från en missbelåten kund