publicerad: 2021  
till mötes
även
tillmötes
till möt·es, till|­möt·es
adverb
[-mö`tes]
● med rörelseriktning för att möta någon
föräldrarna kom henne till mötes när hon steg av tåget
○ äv. bildligt i fråga om tidsförhållanden
gå en okänd fram­tid till mötes
○ ofta äv. i ut­tryck för handling som (delvis) överens­stämmer med någons önskan
för att gå fadern till mötes lovade han att komma hem tidigt
belagt sedan ca 1500 (Josua bok, Domare boken); fornsvenska til mötis; till möte