publicerad: 2021  
tillmötesgå tillmötesgick tillmötesgått, presens tillmötesgår
verb
tillmö`tesgå
● äv. lös förbindelse i formernagå tillmötes, gå till mötes (delvis) handla i enlighet med någons önskan eller dylikt
tillmötesgå någon/något
tillmötesgå någon
tillmötesgå något
regeringen vägrade att tillmötes­gå kid­napparnas krav
○ äv. med av­seende på person upp­fylla önskningarna hos
han kunde omöjligt tillmötes­gå båda parter
belagt sedan 1860
tillmötesgåtillmötesgående