publicerad: 2021  
1klapper klappret
klappr·et
substantiv
klapp´er
● upp­repade, korta, skarpa ljud utan efter­klang
träskoklapper
klapper (av/från något)
klapper (av något)
klapper (från något)
klapper av klackar; klappret från snabba häst­hovar
belagt sedan 1896; till klappra
2klapper klappern
klappern
substantiv
klapp´er
● klappersten
klapper ger dålig ankar­grund
belagt sedan 1640; till klappersten