publicerad: 2021  
ursäkta sig ursäktade ursäktat
verb
[u`rsäkta] el. [ursäk´ta]
be om ur­säkt för olämpligt beteende, miss­lyckande eller dylikt
någon ursäktar sig (för något/sats) (med något/sats)
någon ursäktar sig (för något) (med något)
någon ursäktar sig (för något) (med sats)
någon ursäktar sig (för sats) (med något)
någon ursäktar sig (för sats) (med sats)
hon ur­säktade sig för fadäsen
äv. an­föra som skäl för visst beteende
hon gick tidigt från festen och ur­säktade sig med att barnen var ensamma hemma
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker); fornsvenska ursäkta sik
ursäkta sigursäktande, ursäkt