publicerad: 2021
must
musten
must·en
substantiv
1
(dryck av) utpressad saft av bär eller frukt som förhindrats att jäsa
mustpress; vinbärsmust; äppelmust
belagt sedan 1430–50 (Konung Alexander);
fornsvenska muster, moster; via lågtyska av lat. mus´tum 'vinmust'
2
knappast plur.
koncentrat av kraft- och smakgivande beståndsdelar i näringsmedel
koka musten ur köttet; alltsammans fick stå tills konjaken dragit musten ur kryddorna
○
äv. bildligt
uttrycksfullhet
ett framförande med must och täthet i samspelet
suga musten ur någon
ta all kraft och energi från någonbarnen sög musten ur honom; den branta backen sög musten ur vandrarna
belagt sedan 1671