publicerad: 2021  
must musten
must·en
substantiv
1 (dryck av) ut­pressad saft av bär eller frukt som förhindrats att jäsa
mustpress; vinbärsmust; äppelmust
belagt sedan 1430–50 (Konung Alexander); fornsvenska muster, moster; via lågtyska av lat. mus´tum 'vinmust'
2 knappast plur. koncentrat av kraft- och smak­givande bestånds­delar i närings­medel
koka musten ur köttet; allt­sammans fick stå tills konjaken dragit musten ur kryddorna
äv. bildligt uttrycks­fullhet
ett fram­förande med must och täthet i sam­spelet
suga musten ur någon ta all kraft och energi från någonbarnen sög musten ur honom; den branta backen sög musten ur vandrarna
belagt sedan 1671