publicerad: 2021  
vrida sig vred vridit, presens vrider
verb
vri`da sig
● göra en rörelse runt sin egen axel eller runt en fast punkt gärna i förhållande till fast under­lag eller dylikt; ofta mer el. mindre bildligt
vrida sig (av/i/ur något)
vrida sig (av något)
vrida sig (i något)
vrida sig (ur något)
vrida sig av skratt; vrida sig av olust
○ äv. all­männare ändra riktning
vinden vred sig mot nord­ost
vrida sig som en mask (på kroken) vrida sig myckethan fick vrida sig som en mask för att komma åt med penseln över­allt ○ äv. bildligtnär journalisterna ställde mer in­gående frågor vred han sig som en mask
belagt sedan 1526
vrida sigvridande, vridning