SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ti`a substantiv ~n tior ti·anperson eller före­mål som har naturlig an­knytning till talet 10 spec. i fråga om plats i rang­ordning vid tävling e.d. Nollhan blev bara tia i finalenspec. äv.tiokronors­mynt ibl. ute­slutande med tanke på värdet kan du låna mig en tia?rea­böcker för under tianspec. äv.spel­kort med valör närmast under knekten hjärtertiaspec. äv.spår­vagn eller buss med nummer 10 spec. äv.(poäng för) full­träff vid prick­skytte sedan 1727till tio