SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
alar´m substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en a·larm·etsignal som an­ger fara rum.samh.tid.alarmklockaalarmsignalbrand­varnaren tjöt men det visade sig vara falskt alarmäv. om mot­svarande apparatdet var något fel på alarmetäv. bildligtplötslig o­ro eller upp­ståndelse det blev stort alarm vid nyheten om krigs­utbrottetsedan 1538via fra. av ita. allarme med samma betydelse, till all’arme ’till vapen!’; jfr larm