SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ank`ra verb ~de ~t ankr·arförtöja (far­tyg) vid botten med hjälp av ankare sjö.JFRcohyponymförankra 1 de ankrade på reddenäv. om far­tygetskeppet ankrade på reddenankra (ngt) (ngnstans)sedan 1696till 1ankare Subst.:vbid1-104650ankrande, ankring