SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
atmosfä´r substantiv ~en ~er atmo·sfär·en1ofta best. f. gashölje kring himla­kropp mest om jordens hölje geogr.rum.JFRcohyponymeter 3 den ökande koldioxid­halten i atmosfärenofta särsk. med tanke på de högre luft­lagrenhögt uppe i atmosfärensedan 1716till grek. atmos´ ’ånga’ och sphai´ra ’klot’; jfr sfär 2enhet för gastryck normerad i an­slutning till luft­trycket fys.tre atmosfärers trycksedan 18323samman­fattningen av (dolda) faktorer som på­verkar förhållandena mellan människor på viss plats el. i viss situation psykol.SYN.synonymstämning 1 en trivsam atmosfären av­slappnad atmosfärmötet präglades av en hjärtlig atmosfären atmosfär av o­lust och gnatäv.stark, levande stämning det gamla kaféet har verkligen atmosfärhon lyckas inte skapa någon atmosfär i sina romanersedan 1794