SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bastion [-tio´n] substantiv ~en ~er basti·on·en●ut­skjutande vinkel på fästnings­vall på äldre befästningar ofta förhöjd, av­sedd för flank­eld mot an­fallare mest histor.mil.rum.bastionsbefästning○äv. bildligtde sista manliga bastionerna in­om närings­livettidningen ville vara en bastion mot kulturellt sönder­fallen bastion (mot ngt)sedan 1621av ita. bastione med samma betydelse, till bastia, eg. ’pål­verk’